Typiskt havnarfólk
Men artikeln slutar dessvärre ändå så typiskt. ?Havnin spurtar frá...?. Här säger musikskoleledaren Martin Mouritsen att ?tad er rattliga stórur munur á musikkskúlanum í Havn og á bygd?. Några frågor kommer genast upp: vad baserar sig detta uttalande på? Finns det någon kvalitetsundersökning om saken och är resultatet lika för hela landet? Vetande att en sådan undersökning knappast är gjord, kan man kanske hellre fråga sig: vad beror det i så fall på att det är stor skillnad på musikskolorna? Eller har Martin Mouritsen bytt tidigare praxis och istället varit ute på bygden och besökt lokala musikskolor? Varför nämner Martin Mouritsen inte att det till tider är verkligen svårt att hålla elever i musikskolan, när lärarna skiftar lika ofta som årstiderna. Ett exempel från Musikkskúlanum í Vágum: flöjtlärarna varit 7 till talet under en tidsperiod på 4 år. Hur kan barnen få något som helst ut av det?
Problem med
resande musiklärare
Till saken hör att man gör ingenting för att förbättra arbetsvillkoren för de resande lärarna. Hur kan en lärare boende i Tórshavn, som suttit mellan en och två timmar i bil, engagera sig i undervisningen på bygden och deltaga i att bygga upp ett musikliv, maken till det i Havn? Det är svårt och leder i många tillfällen till att en lärare inte trivs med sitt arbete, utan vill byta till ett mera stabilt arbete i Havn. Bara som en kuriositet: vilka folkskolelärare hade varit villiga att resa så mycket som lärarna i musikskolan gör?
Vad kan man då göra?
Kommunalpolitikerna har faktiskt bollen i detta fall. Om bygdaråden kring landet hade en seriös önskan om att få mera ut av musikskolan och dessutom själv höja anslagen för musikskolan, kunde detta förhoppningsvis leda till en dominoeffekt för hela landet. Om anslagen höjs kommer flere musiklärare att kunna sättas i tjänst över hela landet. Detta leder till större lokal trivsel och ett lokalt musikliv, som kan komma i blomstring som aldrig förr. Alfa och omega i saken är alltså att få musiklärare utstationerade på bygden med fulltidstjänster. I områden med glesare bebyggelse kan man försöka enas om olika musikaliska/geografiska centra, som kan fungara som en smältdegel för musik i området. Det är säkert OK för barn att använda litet tid till att resa till sin musikundervisning ? vad gör de och deras föräldrar inte för sina barn exempelvis då vi pratar om idrott.
Landstyret
Landsstyret uppfattar enligt min mening nog musikskolan som något nödvändigt ont och har inte så stor kontroll över vad som sker på bygden, ungefär som i det engelska uttrycket?no news is good news?. Landstyret får ju sin årliga musikkskúlastevna i Havn och då måste allt vara bra, om så många elever och så många lärare får så mycket gjort på 2 dagar. Därför är det viktigt att få signaler från hela landet i denna fråga. Landstingets ledamöter från bygden har gjort ett minst sagt neutralt och intetsägande arbete vad gäller musikskolorna på deras eget område. Det måste komma en kvalitativ diskussion och seriös inställning om musikskolan på Färöarna.
Kritik
Till sist vill jag rikta kritik mot Landsskolemusikledaren Martin Mouritsen om artikeln i fråga . För en musiklärare boende och arbetande ute på bygden är det verkligen nedvärderande att en landsskolemusikledare kommer med kommentarer som de framförda i artikeln om deras arbete. Det är ju inte på detta sätt som musikskolan skall byggas upp på Färöarna, utan hellre genom frågeställningen: vi har ett problem - vad kan vi göra?
Med vänlig hälsning
Stefan Simonsen
Nordens Institut
i Grönland
